Hur ont gör det inte ….

att se mina egna svagheter, mina egna fel och brister.

Jag har vid flera tillfällen hört olika personer, som levt ett tag i och med        12-stegsprogrammet, tala om att de inte längre ser eller känner drogen som deras främsta  fiende. Missbruket är inte längre det de direkt för sitt krig emot …..

Kriget de för, striden de utkämpar är mot sig själv … sina karaktärs defekter som litteraturen kallar det,  mina personlighets problem väljer jag att kalla dem.

Och det är en strid, en kamp, en strävan jag kommer bära livet ut, då allt i livet är föränderligt  – tiden, världen, alla människor omkring mig – så även jag, mina förutsättningar, mitt liv och mina värderingar.

En del är uppenbara och självklara – andra kräver att  jag söker dem, letar och gräver fram …. ur mitt mörkaste mörka, ur mitt ljusaste ljusa, ur veka livet, ur min själ.

Att betrakta mig själv och mina personliga tillkortakommande kräver en hel del av mig själv.

Det gör ont att se och bekänna mina brister …. inför mig själv. Men det är mitt ansvar att gå igenom smärtan, ett ansvar som en förlängning på det ansvar jag har att sluta droga när jag kommit till insikt om min sjukdom.

Ett ansvar som är förutsättningen för mitt fortsatta tillfrisknande. Kommer jag inte tillrätta med mina brister och mina fel –lever jag med mig själv som jag alltid gjort, utan att utvecklas som person utan att låta min själ växa – är den enda skillnaden jag gjort i livet att sluta droga och då faller jag förr eller senare offer för den listige, falske och starke ……

Ju mer jag jobbar med att krympa en del mindre önskvärd beteenden och lära mig acceptera andra delar av mig själv, desto längre ifrån risken att fastna i min missbrukarpersonlighet kommer jag.

Ju renare från defekterna, ju närmare ett accepterande av mina mindre bra sidor – desto friare som människa.

Jag hittar mina styrkor, jag hittar mina glädjeämnen, jag hittar mig själv – då kan jag hitta dig och vi kan mötas.

Jag vill inte möta lögner, förnekelse, avund, högmod, girighet eller  vrede – jag vill möta dig, vill du möta mig ?🙂


One response to “Hur ont gör det inte ….

  • Tommy S

    Att söka leder inte sällan till att finna…jag ler mot mig själv i badrumspegeln varje morgon och får ett lende tillbaka…detta förnekar jag inte detta föraktar jag inte längre och avund högmod och girighet är jag befriad från med NU nyfikenhet….att i dag nyktert se mig själv med fel och brister ger mig sinnesro…men framförallt HOPP om morgondagen som jag numera inte flyttar in i…..skapa dig själv en fin stund..jo det är möjligt.
    kram
    Tommy S

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: