Månadsarkiv: november 2011

Kvinnor skadas snabbare

Kvinnors serotoninsystem i hjärnan skadas snabbare av alkohol än mäns

Nyhet: 2011-11-09

Redan efter fyra års problematiskt drickande ses en markant nedsatt funktion i serotoninsystemet hos kvinnor, som reglerar bland annat impulskontroll och sinnesstämning. Hos män ses motsvarande skada först efter 12 år. Detta visar aktuell tvärvetenskaplig forskning från Psykologiska institutionen och Sahlgrenska akademin.

http://www.gu.se/

Det är forskargruppen i det tvärvetenskapliga projektet Göteborg Alcohol Research Project (GARP) som för första gången studerat tre av hjärnans centrala transmittorsubstanser hos en och samma individ hos en grupp kvinnor och män med alkoholberoende. Resultaten av studien presenteras i januari år 2012 i tidskriften Alcoholism: Clinical and Experimental Research.

– Med hjälp av så kallad neuroendokrin teknik har vi funnit att det främst är det serotonerga systemet i hjärnan som blir kraftigt försämrat av alkohol, det vill säga det system som reglerar bland annat impulskontroll och vår sinnesstämning, säger Kristina Berglund, forskare vid Psykologiska institutionen och representant för forskargruppen.

Såväl män som kvinnor påverkas negativt men kvinnor drabbas mycket snabbare. Resultaten visar att kvinnor hade en 50 procentig minskning av serotoninfunktionen redan efter fyra år med problematisk alkoholkonsumtion medan männens funktion halverades först efter 12 år.

– Det är viktigt att notera att skadorna blir lika allvarliga hos män som kvinnor även om tidsförloppen är olika. Det är ännu oklart om hjärnans serotoninsystem kan återhämta sig men det finns forskning som pekar på att andra skador i hjärnan kan läka ut efter längre tids nykterhet, säger Ulf Berggren vid Sahlgrenska akademin, Göteborg.

Det är känt sedan länge att kvinnor är mer känsliga för alkoholens effekter. Men att även de kemiska ämnena i hjärnan är mer lättpåverkade är nytt, enligt Kristina Berglund, forskargruppens representant vid psykologiska institutionen.

TT: Varför är kvinnor känsligare?

– Alkohol är vattenlösligt. Och eftersom kvinnor består av mer fett blir alkoholen mer koncentrerad i våra kroppar. Dessutom är vi mindre, säger Berglund.

– Kvinnor och män bryter också ner alkohol på olika sätt i kroppen.

Hon poängterar att undersökningen måste följas upp med ytterligare studier för att se om hypotesen håller.

De personer som ingick i studien drack ungefär lika mycket alkohol oavsett kön – cirka tolv flaskor vin i veckan. De fick själva definiera hur länge de haft ett problematiskt drickande.

Resultatet av studien publiceras i tidskriften Alcoholism: Clinical and Experimental Research nästa år.


Förskönande alkoholbild …

Reklam för öl, vin och sprit har ökat under de två senaste åren, det tycker sex av tio svenskar i en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av IQ.

Investeringarna i alkoholreklam har exploderat under de senaste två åren och var uppe i drygt 667 miljoner kronor 2010, enligt Sifo Reklammätningar. Samtidigt visar IQ:s färska undersökning att två av tre svenskar tycker att reklam för alkohol är förskönande.

– Forskning visar att alkoholreklam leder till ökad konsumtion bland unga, säger Magnus Jägerskog, vd för IQ, till dagensmedia.se.

Bland personer mellan 16 och 29 år tycker majoriteten av de deltagande i undersökningen att reklamen uppmanar till bruk av alkohol. Magnus Jägerskog påminner om att marknadsföring av alkohol inte får riktas till barn eller ungdomar under 25 år.

– Det är olagligt. Branschen har rekommendationer för hur reklamen ska utformas. Men det är viktigt med en ständig dialog och att jobba aktivt med utformningen av kommunikationen, så att den inte riktas till personer under 25 år, säger han, säger han.

Vad kan den ökande alkoholreklamen få för konsekvenser?

– Det kan ingen säkert svara på. Men forskningen visar på ett samband, att ökad alkoholreklam leder till ökad alkoholkonsumtion, vilket leder till ett antal negativa konsekvenser. Jag brukar säga att glaset är dubbelbottnat. För de allra flesta är alkohol något positivt som förknippas med fest, men det finns också en baksida. Bland annat har 1 av 5 svenska barn föräldrar som dricker för mycket, säger Magnus Jägerskog.

Undersökningen omfattar 1 616 webbaserade intervjuer med svenskar, 16 år eller äldre.

Av: Erik Strömberg

http://www.dagensmedia.se/nyheter/kampanjer/article3339108.ece

Läs också

http://www.iq.se/content/press/pressmeddelanden.aspx?id=702058


Beroendeframkallande medel

Sinnesförändrande droger är kemiska medel som framkallar förändringar i hjärnans funktion genom att ändra på hjärnkemin. Så fort detta sker uppträder fysiska, psykiska och beteendemässiga förändringar hos den beroende som en direkt följd av den ändrade hjärnfunktionen.

De är fysiska, psykiska och beteendemässiga förändringarna ger i sin upphov till störningar i de sociala relationerna.

Alla sinnesförändrande droger har förmågan att påverka tankeförmågan, skada sinnes- och kroppsfunktionerna och störa beteendet och relationerna, antingen man är beroende av drogerna eller inte.  I vilken utsträckning de här konsekvenserna uppkommer, beror på vilken drog man använder, vilket slags människa man är och i vissa fall under vilka omständigheter man använder drogen.

De viktigaste beroendeframkallande medlen kan indelas i fyra grupper dämpande (sedativa), stämningshöjande (centralstimulerande), smärtstillande (bedövande) och sinnesförvillande (hallucinogener).

Här kommer en lista över de vanligaste medlen i varje grupp:

1. DÄMPANDE ;

a Alkohol    b Lugnande medel  (bensodiazepiner typ Valium, Stesolid, Sobril, Temesta, Xanor mfl)   c Sömnmedel  (Imovane, bensodiazepiner typ Rohynol, Mogadon mfl)

2. STÄMNINGHÖJANDE ;

a Amfetaminer   b Kokain    c Nikotin   d  Koffein

3. SMÄRTSTILLANDE ;

a Narkotika (opiater)   b Kemiska släktingar till opiater, derivat

4. SINNESFÖRVILLANDE ;

a Hallucinogener (LSD, Ecstasy mfl)   b Fencyclidin (PCP)   c Canabis  (Hasch, Marijuana mfl)

Alkohol är som ni ser ett nerdämpande, inte stimulerande medel. Folk misstar sig ofta och tror att alkohol är stimulerande stämningshöjande, eftersom människor ofta blir överdrivet pratsamma eller aggressiva när de dricker. Det kallas för ”hämningsupplösande” effekt, eftersom kontrollerande centra i hjärnan försvagas.

Exakt på vilket sätt alkohol verkar i vår hjärna är inte helt utforskat, men missbrukaren utsätts för förändringar i relation till hur stor mängd alkohol som konsumeras.

Alkohol är en drog som kan döda.

saxat ur Vid sunda vätskor  Gorski, Miller

Läs även

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alkohol-skadar-kvinnor-snabbare_6620882.svd


Alkohol …

Mycket få människor som dricker har en aning om vad alkoholen faktiskt gör med dem. De vet vad den gör FÖR dem – förändrar deras sinnesstämning och ger dem en känsla av välbefinnande.

Största delen av befolkningen använder en drog som har en varierad och ibland skadlig verkan på dem.

Den kallas alkohol eller etanol – en färglös lättantändlig vätska.

Vi vet att den har varit huvudbeståndsdelen i rusdrycker sedan 6000 år fKr. Den framställs genom att låta jästsvampar få vissa sockerämnen att jäsa till bristningspunkten. Alkoholhaltiga drycker består huvudsakligen av etylalkohol och vatten. Men de innehåller också närbesläktade ämnen som tillsätts för att ge färg och smak åt speciella drycker. Dessa ämnen är också bidragande orsaker till baksmälla.

Alkoholen tas upp i kroppen via magen och tarmarna. Genom blodomloppet förs den runt i kroppens ALLA viktiga organ, särskilt levern och hjärnan.

Upptagningshastigheten påverkas av vissa omständigheter t ex mat i magsäcken (vilket gör upptagningen långsammare) eller kolsyra i drycken, som ex mousserande vin eller sodavatten i whiskyn (vilket påskyndar upptagningen i blodet och därmed ger en snabbare berusningseffekt).

Kroppsstorlek spelar också en viktig roll. Det är uppenbart att om en kvinna på femtio kilo och en man på etthundra kilo dricker samma mängd alkohol, så blir hon mera och snabbare berusad, och förmodligen blir skadeverkningarna större för henne.

Alkoholen omsätts eller förbränns i kroppen. Den kan stanna kvar i blodet väldigt länge – det spelar ingen roll om det går många timmar mellan drinkarna. Det är faktiskt så att om du druckit sent på kvällen, så kan ett alkotest följande morgon visa att du i klinisk mening fortfarande är berusad.

Alkohol försvinner ur blodet med en hastighet av ungefär 0,14 promille i timmen, och det finns ingen möjlighet att påskynda den processen.

Lura inte dig själv att tro att du kan bli nykter om du dricker en halv liter svart kaffe.

Det enda du verkligen blir är en oerhört klarvaken fyllerist.

Ur Gör dig fri från spriten av James & Joyce Ditzler


Om hjärtat fastnar ….

… i halsgropen, ska du fråga fågeln hur den bär sig åt för att sjunga.                C Edens

Att man skall fråga fågeln hur den bär sig åt för att sjunga om man har hjärtat i halsgropen, kan tyckas fånigt – men ibland behöver vi vara fåniga .. riktigt fåniga 🙂

Istället för att försöka bli av med klumpen i halsen kan vi lära oss att sjunga, trots att den sitter där.

Fåglarna sjunger hela dagarna. Deras kvitter är muntert, lekfullt och glädjande. De sätter färg på vår tillvaro med sin sång. Alla har vi ju någon gång stannat till och iakttagit en lite fågel utanför köksföntret.

Fågelsången kan vara som en vaggvisa. Den kan vara som ett skratt. Det behövs också i vår tillvaro.

Om vi leker och skrattar förvandlas klumpen i halsen till en härlig sång.

Vilken tråkig upplevelse kan jag förvandla till en sång idag ? 🙂


Upptäckt gen kan skvallra om alkoholism

Forskare vid Göteborgs universitet har hittat en gen som är vanligast hos alkoholberoende personer som dör i förtid och som svarar dåligt på vårdinsatser.

Forskningen visar att alkoholberoende som har genvarianten löper tio gånger så stor risk för en förtidig död jämfört med andra.

Det är forskare vid Sahlgrenska akademin och vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet som har påvisat sambandet mellan förtidig död hos alkoholberoende och bärare av den speciella genvarianten som sitter i hjärnans belöningssytem.

Forskarna har också påvisat att de som bär på den speciella genvarianten för dopamin D2 receptorn och är alkoholberoende uppvisar en väsentligt högre tendens att återfalla i drickande, även om de genomgått professionella vårdinsatser och psykologiskt utformad behandling.

Att bärarna av den här genen svarar dåligt på vårdinsatser det tror forskarna är anledningen till att så många i den här gruppen dör i förtid.

Kroppen och psyket får helt enkelt allt för få viloperioder från alkoholen.

En följd av forskarrönen är att man nu vill utveckla metoder för att tidigt identifiera och sätta in stödinsatser för alkoholberoende som bär på den speciella genvarianten.

Ulf Bergren är en av göteborgsforskarna som arbetat kring genvarianten.

Han säger till Västekot att hela 30 procent av normalbefolkningen bär på den här genvarianten.

Men eftersom mindre än tio procent av befolkningen hamnar i ett alkoholberoende så är det inte enbart den funna genvarianten som styr dryckesvanorna hos den enskilda människan, menar Ulf Berggren.

Tommy Johansson

Publicerat: kl 15:56 , Nyheter P4 Göteborg


Sött och fett som knark för hjärna


När man blandar socker och fett, som i en kanelbulle, blir suget lika starkt som av kokain. Efter hundratals affärsmiddagar tvingades industrimannen Sören Gyll förra året transplantera sin lever. Nu varnar han andra för att gå i sockerfällan. Läkemedelsindustrin använde kunskapen för att utforma det hittills mest effektiva bantningspillret. Ändå erkänner inte myndigheterna att man kan bli beroende av godis och skräpmat.

 

31 oktober 2011 kl 04:15, uppdaterad: 31 oktober 2011 kl 19:01

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/socker-liknas-vid-narkotika_6594828.svd

GRAFIK: Så funkar socker- och fettberoendet

INTERVJU: Sören Gyll: ”Kunde jag backa bandet hade jag inte ätit som jag gjorde”


%d bloggare gillar detta: