Månadsarkiv: augusti 2011

HJÄRNSJUKDOM

Detta stärker min egen tes om att beroendet är en, inte bara genetiskt medfödd skada som aktiveras först när du häller alkohol på den, utan  en känslomässig skada  vi lever med och som visar sig i vårt beteende och i vårt sätt att förhålla oss känslomässigt till livet INNAN alkoholen kom som en utlösare av vår genetiska sjukdom

Läs texten nedan

 

NY DEFINITION AV BEROENDE FRÅN AMERIKANSKT LÄKARFÖRBUND

Beroendet är en kronisk hjärnsjukdom och inte bara ett beteendeproblem relaterat till för mycket alkohol, narkotika, spel eller sex. Det är grunden i en ny definition av beroende skapad av ett amerikanskt läkarförbund med fokus på beroendesjukdomar.

Det här är första gången som läkarförbundet The American Society of Addiction Medicine, ASAM, officiellt hävdar att beroende inte bara är relaterat till problematiskt användande av någon substans.

– I grunden är inte beroende bara ett socialt problem eller ett moraliskt problem eller ett kriminellt problem. Det är ett problem i hjärnan vars beteende manifesteras i alla de här andra områdena, säger Michael Miller, ansvarig för framtagandet av den nya definitionen, i ett pressmeddelande.

Enligt den nya definitionen är beroende en primär sjukdom och alltså inte ett resultat av andra orsaker så som emotionella eller psykiatriska problem. Beroende anses även vara en kronisk sjukdom, vilket innebär att den måste behandlas under hela livet.

Bakgrunden till den nya definitionen är de senaste tjugo årens framsteg inom neurovetenskapen, som visar att beroendesjukdomar leder till förändringar i hjärnan som ersätter hälsosamma beteenden med missbruksbeteenden. Även impulskontrollen och bedömningsförmågan påverkas av sjukdomen, vilket leder till en dysfunktionell strävan efter belöning i form av alkohol och andra droger.

Enligt ASAM kan den beroende inte själv välja att avstå från antisociala eller farliga beteenden, eftersom beroendet stör tänkandet, kännandet och uppfattningsförmågan.

– Så, vi måste sluta moralisera, skuldbelägga, kontrollera eller le hånfullt åt personen som har beroendesjukdomen, och börja skapa möjligheter för individer och familjer att få hjälp och tillhandahålla hjälp att välja rätt behandling, säger Michael Miller.

Jenny Stadig

ACCENTMAGASIN.SE

http://www.accentmagasin.se/2011/08/ny-definition-av-beroende-fran-amerikanskt-lakarforbund%C2%A0/

Annonser

Det enda beviset ….

…. på liv är utveckling.

Vi ska vara tacksamma för att vi inte kan bli fullkomliga.

Om vi kunde bli fullkomliga  skulle vi aldrig behöva sträva efter att bli bättre. Då skulle vi stanna i utvecklingen, därför att vi inte skulle behöva lära oss något mer, och så skulle vi bli uttråkade.

Även det som förefaller fulländat i naturen innebär ofta en strid. Det stilla havet där svanen sakta glider fram, framstår som en bild av fulländning. Men osedda under ytan kämpar fiskar, maneter och krabbor dagligen för att överleva.

Det viktiga är att vi lär oss inse att kampen är en del av livets skönhet och inte någon skönhetsfläck.

 

 Vad kan jag kämpa för idag, så att jag fortsätter att utvecklas? 🙂

 

 


PMS = TORRFULL

Det finns mycket man inte talar om, mycket som inte nämns i aa-litteraturen eller i behandling.

Många gånger tror jag att det beror på att man helt enkelt inte vet eller att man tycker att det finns så mycket kunskap och erfarenhet att dela med sig av, att vissa saker helt enkelt försvinner i det stora hela.

En del kanske i inte är relevanta, i början av nykterheten, när man behöver hitta sätt att överleva, men en del är, tycker jag, nästan livsviktiga att få med sig.

Många kvinnor lider av PMS och det är exakt samma tillstånd som att vara torrfull  eller att befinna sig i en återfallsprocess!

Det är tycker jag en av de viktigaste vetskaperna att bära med sig om man är kvinna och om man lider av PMS (eller som partner eller familj nära någon i tillfrisknande som lider av PMS )

En del kvinnor lider fruktansvärt av PMS och då även deras omgivning.

En gång i månaden hamnar du i ett tillstånd, som alltså kan vara lika farligt för dig som en återfallsprocess, kändes oerhört bra när jag fick till mig det.

Även PMS diagnostiseras enligt DSM-IV

Fem av följande symptom måste finnas och minst ett av dem måste vara symptom 1, 2, 3 eller 4:

1. Deprimerat humör eller dysfori (nedstämdhet)

2. Ångest eller spändhet

3. Känslomässig labilitet

4. Irritabilitet

5. Minskat intresse i vanliga aktiviteter

6. Koncentrationssvårigheter

7. Brist på energi

8. Tydlig förändring i aptiten, överätande eller hetshunger

9. Hyperinsomnia eller insomnia (olika grader av sömnlöshet)

10. Känna sig överväldigad

11. Fysiska symptom som ömmande bröst, uppsvälldhet,etc

Jaha, men då kan ju ALLA kvinnor bli torrfulla?! Oavsett beroende eller inte!

Ja, det kan man säga. Men vi kallar det PMS och även det uttrycket används som ett skällsord så ALLA vet vad det innebär –  ilsken grinig sur labil mm mm alla negativa egenskaper man kan tänka sig!!!

Jaha, men irriterade och ur balans kan ju varenda människa vara i perioder, är de då också torrfulla?!

Ja, det kan man väl säga, men vi kallar det då att just vara ur balans, nere, grinig, orolig, nervig, stissig.

Så ja, alla människor kan vara och bete sig som om de vore torrfulla. När du beter dig och handlar på ett sätt du egentligen inte tycker om, när dina ”sämsta” sidor får tala, att inte kunna hantera situationer eller personer på det sätt man själv önskar och du kanske känner behov av att be om ursäkt efteråt. Men vi använder uttrycket torrfull bland nyktra beroende, andra ”normala” människor är ur balans, trötta irriterade eller labila.

Känslomässigt är det ingen skillnad att ha PMS – att vara ur balans – eller att vara TORRFULL

Den stora och viktiga skillnaden är att för en nykteralkoholist kan det tillståndet medföra fara för livet.


TORRFULL ….

… visst låter det fult och hemskt  ….

Ordet och begreppet torrfylla ser och hör man lite här och där och i olika betydelser. En del använder begreppet då man menar att någon berusar sig på tabletter, knaprar i sig fylla – torrfylla. Andra använder det som skällsord för att nedvärdera någon annan – den eller den är torrfull = grinig och jävlig i största allmänhet … och kanske mot mig i synnerhet .

Jag använder det i meningen att vara inne i en återfallsprocess, samma beteende och samma livsstil som tidigare, och det kan du vara oavsett vilket problem eller sjukdom du anser dig ha och som du medvetet arbetar för att leva fri från. Det finns dock sjukdomar och tillstånd där det kan vara förenat med absolut livsfara att inte kunna bryta en återfallsprocess; för någon med sjukdomen ALKOHOLISM är det så.

Att hamna i en återfallsprocess förutsätter att man varit i tillfrisknande i annat fall fortsätter man endast sitt drickande, som ser jag det.

En återfallsprocess som inte bryts behöver inte sluta i ett återfall i drickandet eller drogandet – det kan i andra fall sluta i psykisksjukdom, vanligen depression, eller  i självmord.

Som alla kan förstå är det av yttersta vikt att kunna häva/bryta återfallsprocessen, men hur gör man det?

Återfallet är ingen plötslig händelse. Vägen dit är kantad av varningssignaler. Återfallet börjar inte med det första glaset eller den första tabletten. Det är slutpunkten på en ibland lång, nedåtgående process.

Det gäller att kunna se att man är i den om man skall kunna ta sig ur den.

Och det kan man göra genom att lära sig känna igen sina varningssignaler och med varningssignaler menar jag då de signaler jag identifiera som  farliga för mig – de som jag använt som förevändning att dricka på tidigare ex ilska trötthet stress mm mm

Även om suget efter alkohol inte finns skapas det till slut av min tillbakagång i gamla tankar, gamla mönster, mitt gamla sätt att hantera situationer och människor.

Det är många känslor som man som nynykter skall kunna hantera utan dryckespauser som alternativ lösning och det gäller även den med lång nykterhet kommer när återfallprocessen är igång. Och igång kan den komma av många olika orsaker om jag inte är vaksam sköter min andliga hygien och är rädd om mig.

Mer eller mindre vanliga varningssignaler, man måste hitta sina egna.

Urspårning från programmet – jag tycker mig inte behöva gå på möten

Utmattning/Trötthet

Självömkan

Ilska

Ensamhet

Otålighet

Motsägelselusta

Tarzan-syndromet – nu klarar jag det här

Självbelåtenhet

Överdriven förväntan på min omgivning

Missköta min ekonomi

Återuppta kontakten med ”krogvänner” och

Utsätta mig för situationer och miljöer för att ”bevisa” för mig själv att jag är som alla andra

Döva mina känslor istället för att titta på dem

Vilja för mycket

Brist på tacksamhet

Att missköta mig i största allmänhet – slarva med maten, jäkta, slarva med motion

Du kan säkert hitta fler och andra, bra i så fall – då vet du hur de ser ut för dig – Dina varningssignaler som hjälper Dig att undvika ta den första.

Läs

Sjukdomen Alkoholism – Återfallsprocessen   – Gudni Stefánsson

Stora Boken  – AA

Leva Nykter    – T  Gorski


TORRFULL …..

… visst låter det fult och hemskt  ….

Ordet och begreppet torrfylla ser och hör man lite här och där och i olika betydelser. En del använder begreppet då man menar att någon berusar sig på tabletter, knaprar i sig fylla – torrfylla. Andra använder det som skällsord för att nedvärdera någon annan – den eller den är torrfull = grinig och jävlig i största allmänhet … och kanske mot mig i synnerhet .

Jag använder det i meningen att vara inne i en återfallsprocess, samma beteende och samma livsstil som tidigare, och det kan du vara oavsett vilket problem eller sjukdom du anser dig ha och som du medvetet arbetar för att leva fri från. Det finns dock sjukdomar och tillstånd där det kan vara förenat med absolut livsfara att inte kunna bryta en återfallsprocess; för någon med sjukdomen ALKOHOLISM är det så.

Att hamna i en återfallsprocess förutsätter att man varit i tillfrisknande i annat fall fortsätter man endast sitt drickande, som ser jag det.

En återfallsprocess som inte bryts behöver inte sluta i ett återfall i drickandet eller drogandet – det kan i andra fall sluta i psykisksjukdom, vanligen depression, eller  i självmord.

Som alla kan förstå är det av yttersta vikt att kunna häva/bryta återfallsprocessen, men hur gör man det?

Återfallet är ingen plötslig händelse. Vägen dit är kantad av varningssignaler. Återfallet börjar inte med det första glaset eller den första tabletten. Det är slutpunkten på en ibland lång, nedåtgående process.

Det gäller att kunna se att man är i den om man skall kunna ta sig ur den.

Och det kan man göra genom att lära sig känna igen sina varningssignaler och med varningssignaler menar jag då de signaler jag identifiera som  farliga för mig – de som jag använt som förevändning att dricka på tidigare ex ilska trötthet stress mm mm

Även om suget efter alkohol inte finns skapas det till slut av min tillbakagång i gamla tankar, gamla mönster, mitt gamla sätt att hantera situationer och människor.

Det är många känslor som man som nynykter skall kunna hantera utan dryckespauser som alternativ lösning och det gäller även den med lång nykterhet kommer när återfallprocessen är igång. Och igång kan den komma av många olika orsaker om jag inte är vaksam sköter min andliga hygien och är rädd om mig.

Mer eller mindre vanliga varningssignaler, man måste hitta sina egna.

Urspårning från programmet – jag tycker mig inte behöva gå på möten

Utmattning/Trötthet

Självömkan

Ilska

Ensamhet

Otålighet

Motsägelselusta

Tarzan-syndromet – nu klarar jag det här

Självbelåtenhet

Överdriven förväntan på min omgivning

Missköta min ekonomi

Återuppta kontakten med ”krogvänner” och

Utsätta mig för situationer och miljöer för att ”bevisa” för mig själv att jag är som alla andra

Döva mina känslor istället för att titta på dem

Vilja för mycket

Brist på tacksamhet

Att missköta mig i största allmänhet – slarva med maten, jäkta, slarva med motion

Du kan säkert hitta fler och andra, bra i så fall – då vet du hur de ser ut för dig – Dina varningssignaler som hjälper Dig att undvika ta den första.


Om man aldrig ….

…. blir rädd eller generad eller sårad, betyder det att man aldrig tar risker.

Undviker vi att skaffa oss nya bekanta eller nya vänner därför att vi är rädda för att de skall tycka illa om oss? Blir vi så generade när vi har begått ett misstag att vi inte vågar försöka igen? När vi blir sårade, tror vi då att det är oss det är fel på?

Att vara rädd, blyg eller sårad hör till här i livet. Om jag försöker slippa ifrån alla svåra känslor går jag också miste om många fina upplevelser. Om jag inte vågar träffa nya människor kanske jag aldrig får några riktigt goda vänner. Om jag inte vågar göra om försöket, när jag tabbat mig, kanske jag aldrig lär mig att bära mig åt på ett bättre sätt. Om jag inte kan visa att jag är sårad kanske jag aldrig får reda på att andra känner precis likadant som jag själv ……

Vad kan jag försöka mig på idag, som jag misslyckades med igår? 🙂


HJÄRNANS BELÖNINGSSYSTEM

Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar exakt på samma sätt vare sig drogen utgörs av alkohol, narkotika, tabletter socker, nikotin, eller till och med handlingar som shopping, risktagande, spel arbete mm.

För att förstå vad det egentligen är som händer behöver vi ta en titt på hur hjärnans olika celler talar med varandra. Jämförelsen med ett telefonsamtal kan hjälpa till att förklara det.

DROGERNA GER VÅR HJÄRNA FALSKA ORDER

När vi talar i telefon förvandlas vårt tal till elektriska signaler, som färdas genom tråden – och sedan förvandlas till tal igen i mottagarens telefon. När hjärnans celler talar till varandra, handlar det om elektriska signaler, som förvandlas till kemiska signaler, för att sedan bli elektriska signaler igen i nästa cells nervända. Detta sker i det som kallas axonen, dvs den punkt där två cellers yttersta nervändar möts. Och det är just här drogerna ger sig in och trasslar till signalerna för oss, genom att störa vår kommunikation och ge vår hjärna falska order.

DOPAMIN – GLÄDJEMOLEKYLEN

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotenin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende – åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det – är dopamin.

Dopamin är kroppens glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av kroppens elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.

När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.

När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte – då är dopaminet inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.

GENVÄG TILL NJUTNINGEN

Exakt samma känlsa kan droger framkalla på kemisk väg. De går direkt in i axonen och höjer dopaminhalten, Hjärnan luras att ge kroppen n belöning som den inte gjort sig förtjänt av.

En del droger stimulerar nervändarna att sända ut extra mycket dopamin. Andra imiterar dopaminet och lurar den mottagande nervändan att tro att den fått ensignal, fast ingen har sänts ut. Åter andra stör återtransporten av signalsubstansen, så att signaleffekten inte klingar ut som den ska. Effekten blir i vilket fall som helst densamma: en övertydlig signal. Det är som att skrika ett meddelande i örat på någon.

EFFEKTER SOM GÖR OSS BEROENDE

Detta får tre effekter som samverkar till att göra oss beroende:

* Minnet av den sköna upplevelsen får oss att ta drogen igen för att få samma belöning.

* Vi kommer efterhand att glömma bort de ”naturliga” sätten att att få belöning, eftersom det är jobbigare och tar längre tid. Det är som att trampa upp en genväg i en skog; ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir den att hitta. Samtidigt växer de gamla stigarna igen när de inte används längre, och till slut ser man dem inte alls.

* Hjärnan anpassar sig till överstimulansen genom att ”skruva ner mottagningen”, så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. – Tillvänjning. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när dopamin inte tillförs på nytt i lika hög grad som tidigare, tolkar de det som en brist på dopamin, och det ger en massa obehagliga sympton. – Abstinens.

DOPAMIN GER ABSTINENS

I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen får för lite dopamin.
Parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen, till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelser, blir därför likartade.

Förutom avhållsamhet från den drog som håller just min hjärna ockuperad är kunskap om ur min kropp fungerar är  av stor vikt samt träning för tanke, känsla och kropp. Tillståndet vi befinner oss i är i högsta grad ett andligt bristtillstånd, där uppgivenhet är ett av de allvarliga symptomen. Det gäller för oss att tillföra andlig energi i många olika former.

Saxat ut BITTEN JONSSON 2001


%d bloggare gillar detta: