Månadsarkiv: juni 2011

Den bild …

… man har av sig själv bestämmer gränserna för vad man kan åstadkomma.

Hur vi uppträder och hurdana vi blir som människor beror på hur vi ser på oss själva. Grannsonen  tycker att han är skicklig i matte och han är stolt över det. Eftersom han pluggar flitigt kommer han fortsätta vara skicklig i matte. Om jag tror att jag är duktig på att smida silver kommer jag att hålla hammaren mjukt i handen och forma det precis så jag vill. Och mina ansträngningar kommer att bära frukt i form av vackra smycken.

Den bild vi har av oss själva är som ritningen byggmästaren följer när han bygger ett hus. Om vi uppfattar oss själva som ledsna eller arga kommer vi att bete oss på det viset och bli just sådana. Om vi uppfattar oss som blyga och rädda kommer vi att akta oss för att göra saker tilsamman med andra.

Visst är det fantastiskt att det går att förändra sitt beteende och därmed även sin personlighet genom att ändra på den uppfattningen man har om sig själv?

Har jag en positiv bild av mig själv idag?  🙂


När man fäster sig ….


……  vid en enda människa leder det till ett dåligt förhållande.

omöjligt med en intim relation när någon missbrukar alkohol

 Det är sunt, mänskligt och naturligt att vilja ha gemenskap med andra. Att ha en människa att älska, det är välgörande för själen. Men att älska en människa är inte detsamma som att vara fäst vid henne eller honom. Det är snarare motsatsen. Om vi ”fäster” oss vid andra hindras vi i våra roller som individer. Att vara fäst vid någon är att vara beroende. Det innebär att man låter sig styras av den som man har hakat sig fast vid.
Beroende av tabletter och sprit som påverkar psyket, beroende av mat, av människor, innebär att man inte klarar av tillvaron själv. Många av oss som deltar i det här programmet kämpar fortfarande mot beroendet av en vis person eller vän, trots att missbruket har upphört.
De hjälpmedel vi har fått oss anvisade kan användas mot allt slags beroende. Vi strävar efter ett sunt oberoende. Vi vill lära oss att ta ansvar för oss själva, lära oss att välja det som är rätt just för oss.

Om man älskar en människa innebär det att man låter henne eller honom bestämma över sig själv, även om man är ”fäst” vid henne eller honom.

 I dag ska jag tänka igenom om jag bra ”hakar mig fast” vid mina vänner, eller om jag håller av dem uppriktigt.

texten lånad ur ”Var morgon ny – den 24 juni”



SMUGGELSPRIT ….

… läs GP:S stora grävjobb om alkoholen som flödar in …

Tack Stefan, Caroline, Per och Christer

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/sprithandeln

smuggel sprit ökar våld och fylla bland ungdomar

bild : Stefan Berg


Ja, inte mycket att säga ….

 

se hela inslaget

http://svtplay.se/v/2462680/rapport/23_6_06_00


Priset för oärlighet ….

… är undergång.

ärlighet en förutsättning för tillfrisknande

Det var en gång kvinna som sa till sin man det hon trodde han ville höra. Hon sa att hon var lycklig, fast hon inte var det. Hon sa att hon tyckte om hans vänner, fast hon inte gjorde det. Hon försökte räkna ut vad han ville ha, så att hon kunde ge honom det. Och hon blev sårad när han inte gjorde likadant för henne. Hon tyckte också att han borde kunna läsa hennes tankar och göra som hon ville utan att hon skulle behöva uttrycka sin önskan. Hon vågade inte tala om för honom vad hon innerst inne tyckte.

Till slut blev hon se ledsen och sårad att hon inte stod ut längre, utan talade om för sin man vad hon tyckte och vad hon kände. Mannen var så van vid hennes lögner att han trodde att hon ljög när hon talade sanning.

Nu förstod hon hur illa hon gjort sig själv genom att inte vara ärlig och uppriktig, utan bara velat vara honom till lags.

Det är nödvändigt att vara ärlig om man skall ha ett gott förhållande till andra människor. Jag är övertygad om att man måste vara ärlig i sina relationer för att överhuvudtaget kunna möta en annan människa. Om vi ljuger för oss själva är det omöjligt att vara ärliga mot andra. Men om vi är ärliga och anförtror våra medmänniskor vad vi innerst inne känner, då kommer dom att tycka om oss sådana som vi är.

Kan jag tala med någon om hur jag känner mig …  innerst inne ?

(texten lånad o ändrad)


Tecknet kommer …

… som gryningen. Man ser det inte närma sig , men man vet när det har kommit.

Låt oss ta en paus, sätta oss på stranden och se vattnet strömma förbi. Låt oss för ett ögonblick fundera på vart vattnet är på väg, på de stränder som sköljs av vågorna, på de djur som släcker sin törst i ån, på flötena som sakta guppar med strömmen.

Livet kan förefalla som en å som slingrar sig västerut, söderut och tillbaka österut, till synes utan någon bestämd riktning. Det är, tycker jag, en trösterik  och lugnande tanke.

Precis som ån är vi alltid på väg åt det håll som det är meningen att vi skall färdas, utan att anstränga oss, utan att veta om det ingår i ett större förlopp. Och vi hjälper många kort och gott genom att passera igenom deras tillvaro.

Vilka stränder kommer mitt liv beröra idag ? 🙂


KÄNSLOR ..

… är kanske vår mest personliga egendom och om vi inte sköter om dem väl kan de vara förödande.

känslor vår mest personliga egendom skadas i alkoholmissbruk

Jag kan bli slav under mina känslor och låta dem styra mitt sätt att leva och mina val i livet.

En känsla är en förnimmelse av en erfarenhet, känslan uppstår genom en tanke grundad på en erfarenhet. Därav uttrycket ”det värsta har redan hänt” inför någonting som tex väcker vår rädsla. En enkel liknelse kan vara rädslan för mörker, att vara mörkrädd. Den rädslan är sprungen ur en upplevelse kanske någon eller något som skrämt mig eller skadat mig ute i natten eller i ett mörkt rum  ….. min känsla – rädslan – grundar sig på den ”gamla” händelsen som kommer till mig med mörkret, i mörkret, men händelsen har redan hänt – den uppstår inte varje natt – det gör dock rädslan.  Jag måste lyfta upp känslan och klä den i ord för att kunna se den identifiera den och på så vis lära mig leva med den så att den inte styr mitt liv och mina val eller kanske helt bli av med den.

Avslöja oss själva .. Om vi vill bli älskade så måste vi avslöja oss själva. Om vi vill älska någon så måste den personen tillåta att vi lär känna henne/honom.

Spelar ”roller” .. Hur uppenbart det än må vara, så går många av oss genom livet och undviker att öppna oss. I själva verket praktiserar de flesta av oss ett hemlighetshållande av vårt eget jag genom att spela roller.

Känslor vi inte har .. Vi påstår att vi har viss känslor som vi egentligen inte har. Vi säger att vi älskar, fast vi är fulla av fientlighet. Vi säger att vi är lugna fast oro och ångest kväver oss. Vi säger att vi känner tilltro till saker fast vi i verkligheten känner motsatsen.

Delar inte med oss av känslor .. Även när vi är tillsammans med dem vi bryr oss mest om, så delar vi med oss mycket lite av våra sanna känslor, behov och förtroende. Kanske är det så, att just för att vi så gärna vill bli älskade är vi så rädda för den sanning som kommer genom öppenhet.

Orsaker – Konsekvenser

1 Vi tror vi blir älskade … Konsekvent presenterar vi oss själva som den vi tror blir accepterad och älskad och vi frestas dölja de saker vi tror skulle skada vår image.

2 Rädd för förändring … Ett annat skäl till att vi försöker gömma vårt verkliga jag är rädsla för förändring. Förändringar är skrämmande för de flesta människor och vi vill gärna tänka på oss själva som ”konstanta” och ”stabila” personer. Vi har helt gått in i vår image och tror att vi är allt vi någonsin kommer att bli, trots att verkligheten säger oss att våra behov, mål, känslor och beteende förändras i takt med ökad erfarenhet och ålder.

3 Vet inte hur … Ytterligare ett skäl till att vi misslyckas med att visa vårt verkliga jag är att vi egentligen inte vet hur vi skall göra, eftersom vi aldrig lärt oss.

Tvärtom har vi lärt oss mera om hur man undviker att visa sitt sanna jag. Resultatet blir att vi fortsätter att acceptera och att spela våra roller. Vårt samhälle, vår omgivning uppmuntrar oss, ja till och med pressar oss, att undertrycka alla de känslor – beteende och attityder de anser vara olämpliga. Naturligtvis finns det situationer när ett ärligt beteende kanske inte är möjligt och där det mest passande är att spela en roll. Ett nyckel ord är LÄMPLIGHET – att vi kan vara privat när vi önskar vara det, men också att vi kan vara ärliga och öppna utan att känna rädsla.

Vi är människor, vi lever, vi utvecklas ständigt och vi är fulla av känslor – känslor som kan vara avslappnande eller spända, behagliga eller obehagliga, men som ALDRIG kallas ”rätt” eller ”fel”, ”bra” eller ”dåliga”

Vi måste ha förmåga att identifiera våra känslor, acceptera dem som en viktig av vår personlighet och hantera varje känsla när den kommer. Att om möjligt försöka undvika undertrycka känslan och att därefter gå vidare till nästa känsla. För den kommer ….. med absolut säkerhet… 🙂


”Om bara ……..

du gör som jag vill, så mår jag bra” ……….

 

ibland kommer det jag behöver till mig när jag som mest behöver det. Jag tror att om vi är öppna och vågar se finner vi budskapen runt omkring oss.  Det är egentligen min inre röst jag hör och den vägleder mig….. om jag vill och vågar. Här kommer det mail jag jag behövde idag ….

Texten som följer har jag kopierat och vidarebefordrat med tillstånd av Anders Haglund ”Veckans Anders” www.lifevision.se .

Får en hel del mail från människor som av olika anledningar känner sig misslyckade i livet. Några är deprimerade för att de inte har nått så långt som de tycker att de borde på karriärstegen eller för att de inte kan gå ner i vikt. Andra tvivlar över sina liv för att de inte känner så mycket kärlek för sin partner som de anser att man ska göra för att kunna vara lycklig. Oavsett vad det är, så verkar den gemensamma faktorn enligt mig vara att de har satt upp väldigt strikta regler för hur saker och ting ska vara.

När jag t.ex. frågar någon vad som behöver hända för att de ska känna sig älskade, så svarar de ofta med en otrolig radda saker som måste uppfyllas innan de är tillåtna att släppa loss lyckliga hormoner och kemikalier i systemet: Om min partner säger att jag är den bästa de har haft, men de måste säga det med den där mjuka rösten och den där speciella blicken i ögonen. Och om de slutar upp med det de för tillfället håller på med när jag tilltalar dem oavsett hur viktigt det är. Och om de inte kan hålla sig från att vilja ha mig när jag har lust. Och om de ställer upp för mig utan att jag behöver fråga. Och…

Än värre blir det när man får reda på reglerna de samtidigt har för att känna sig oälskade: Om de verkar tänka på annat när jag pratar med dem. Eller om de har ”fel ton” när de säger att de älskar mig. Eller om de inte har plockat undan efter sig. Eller om de går in med skorna när jag precis har städat. Eller om de inte vill ha sex varenda gång jag vill ha det. Eller om de inte har samma åsikt som jag om barnuppfostran…

Märk väl att den här listan separeras med ”eller”, vilket innebär att det räcker med att EN av alla dessa regler bryts för att de ska känna sig avvisade, orespekterade eller oälskade. Som du kanske tänkte på så var det skillnad med reglerna för kärlek. De separerades av ”och”, vilket leder till att det inte är dags att känna riktig kärlek förrän alla dessa regler uppföljs samtidigt. Gärna i samband med att planeterna står i linje på stjärnhimlen, det är fullmåne och alla biorytmer samstämmer.

De regler som de omedvetet under sin uppväxt har ställt upp för kärlek, är så komplicerade att de nästan är omöjliga att uppfylla ens om man vet om dem. För det som gör saken etter värre är ju att de dessutom väldigt sällan är kommunicerade ens till dem själva. För om man behöver säga hur man vill ha det så räknas det inte. De har satt upp sina personliga regler för livet, så att det knappt går att vinna. Inte konstigt att de flesta mår dåligt oftare än de mår bra, eller hur?

Det kanske märkligaste av allt sett från min synvinkel är att om du frågar dem var de har fått alla dessa regler ifrån, så blir de plötsligt väldigt vaga. ”Det är ju så det är”, ”Kanske för att mamma sa det en gång”, ”Jag ser ju att andra har det så och då är det ju inte mer än rättvist att jag också har det så”. Vet inte om du tycker att det här är en märklig kontrast, men de är så att säga villiga att offra sina liv för regler som de verkar ha tagit till sig ganska lättvindigt och utan större eftertanke.

Hoppas att du ser paradoxen i detta, för det finns alltså för den som lyssnar en lista med saker som andra kan göra för att styra deras känsloliv. Bryt det här så har jag bestämt mig för att må dåligt. Gör det här så kanske jag mår bra en stund. Oftast är de inte medvetna om det men det här gör att de blir offer för sina omständigheter och är dömda till att spendera livet med att ständigt söka upp ställen och personer där de kan tassa runt på tå utan att få dem trampade på.

Det blir ett evigt jobb som ”emotionella mattläggare” där det gäller att lägga heltäckningsmatta över hela världen för att inte bli sårad, besviken eller arg. Lyckliga människor har förstått att det är så mycket enklare att bekvämt navigera genom ojämn terräng genom att ta på sig ett par sköna skor. De mentala skorna är nu inte att byta ut dina gamla regler mot nya och bättre. För även om det givetvis är skönare att leva med ”varje dag ovan jord är den bästa dagen i mitt liv” eller ”bara jag får 3 personer att le idag så är jag framgångsrik”, så blir dessa regler snart till nästa nivå av mattläggning.

Nej, de bekvämaste av alla mentala skor är att se att vilka regler du än råkar ha tagit till dig så existerar de inte annat än i dina tankar. Vissa av dem kan vara användbara som riktlinjer medan andra ställer till det för dig. Spelar ingen roll när du väl förstår att du är född med en inre visdom som, så snart du slår av autopiloten, gör det lätt för dig att se skillnad på vilka regler som är vettiga för tillfället eller ej. Plötsligt är du inte känslomässigt beroende av dina omständigheter.

Hur kan du använda den här informationen på bästa sätt? Det är inte lätt att spela ett spel som du inte vet reglerna för och än svårare när man inte förstår att de flesta av dem är påhittade. Att köra på vänster sida i England och på höger i Sverige är bra att alla följer. Att tro att du måste stressa upp dig över andras beteende tills du mår dåligt nog för att våga ta upp det med dem lite sämre;-)

Så vilka är dina nuvarande regler för livet? När får de dig att tro att något på utsidan måste ändras för att du ska kunna må bra? Är de vettiga? Är de tagna lättvindigt men du försvarar dem gravallvarligt? Inse då att det är du som satt upp dem, att de inte är på riktigt och att du kan ändra dem, vänligt hjälpa andra att förstå dem eller helt enkelt inte ta dem på allvar. Oavsett vilket, så utlovar jag att den insikten tar ditt liv till en helt ny nivå…


Håll kvar glädjen.

Sträck ut handen och fånga den, när den skyndar förbi.

Glädjen är som regnet, står det i visan. Vi ser det genom fönstret, men så är det borta igen. När glädjen knackar på fönsterrutan, skall vi sträcka ut handen och släppa in den. Glädjen kommer till oss på många vägar – när vi skrattar uppriktigt och innerligt, när vi leker och har roligt tillsammans. Att sjunga tillsammans, äta och umgås ihop, dela minnen utveckling och tid, dela barnens uppväxt och liv ihop, är olika sätt att dela glädjen.

Varje ögonblick av glädje stärker oss i själen. Glad minnen hjälper oss igenom långsamma dagar. Glädjen kommer och går, precis som regnet, men vi kan ändå leva på den alla dagar.

Hur kan jag dela med mig av mina glädjeämnen idag? 🙂


Jag har funnit………

…. ord för alla tankar jag någonsin haft, utom en …….

Vilka tankar kan man inte klä i ord? Vi känner oss vilsna i rymden, vi själva är små och stjärnorna är så stora att tanken svindlar. Vi är osäkra inför döden, dess tomma och ihärdiga blick. Vi kanske har gjort något som känns både rätt och fel.

Ibland hatar vi en person som vi älskar, men vi är inte säkra på vad hat eller kärlek är. Vi är rädda för folksamlingar och för att bli övergivna och lämnade ensamma.

Ibland vill vi både skratta och gråta, och när orden tryter väntar vi oss att någon ska förstå vad vår tystnad betyder.

Hur kan jag uttrycka mina känslor utan ord?


%d bloggare gillar detta: