Alkoholdödligheten och……

…… konsumtionen har ökat. 

Mellan 1990 och 2006 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter till 2,9 liter ren alkohol per person och år och män från 4,4 liter till 6,3 liter, enligt självrapporterade uppgifter. Den självrapporterade konsumtionen är emellertid mindre än den verkliga alkoholkonsumtionen som år 2006 i själva verket uppskattades vara 6,1 liter bland kvinnor och 13,6 liter bland män. Omräknat till veckokonsumtion motsvarar det 4 respektive 9,5 burkar starköl för kvinnor respektive män. Även försäljningsstatistiken visar att alkoholkonsumtionen ökar, och den registrerade försäljningen av alkohol ökade i slutet av 1990-talet och var som högst år 2004.
När den oregistrerade konsumtionen (laglig och olaglig) läggs till den registrerade försäljningen får man den så kallade totala konsumtionen, som var 9,7 liter per person år 2006 jämfört med 8,0 liter 1996. Konsumtionen av vin och starköl har ökat medan spritkonsumtionen har minskat. Trots att konsumtionen har ökat under senaste 15 åren är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Svenska ungdomar dricker dock ungefär lika mycket alkohol som ungdomar i övriga EU, och det är konsumtionen bland medelålders som är lägre. Det är svårare att få fram uppgifter om huruvida den riskabla alkoholkonsumtionen också har ökat. Män som dricker motsvarande två glas vin per dag eller mer, vilket kan anses vara en förhållandevis hög konsumtion, ökade från 6 procent till 8 procent mellan åren 1990 och 2002. En motsvarande konsumtion bland kvinnor är ett och ett halvt glas vin per dag eller mer, och andelen kvinnor med en sådan konsumtion har ökat från 2 procent till 5 procent. Människors alkoholkonsumtion förändras under livscykeln och i alla åldrar dricker kvinnor betydligt mindre alkohol än män. Mest dricker män i åldern 20–24 år med i genomsnitt 20,3 liter ren alkohol år 2002, vilket motsvarar 14 burkar starköl per vecka. För både kvinnor och män minskar konsumtionen med stigande ålder. Bland kvinnor är dock konsumtionen lägre i åldersgruppen 30–49 år, då många kvinnor har ansvar för barn, än i gruppen 50–64 år.
Fler män än kvinnor dör i en alkoholdiagnos, det vill säga som en direkt följd av alkoholmissbrukets kadliga effekter på kroppen. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som dör i en alkoholdiagnos ökat i åldrarna 65–74 år. Bland kvinnor i åldern 45–64 år har andelen varit oförändrad, möjligen med en svag ökning de senaste åren. Alkoholdödligheten bland män ökar i åldrarna över 65 år och minskar i hela åldersspannet 25–64 år. Under 2000-talet har andelen personer som vårdats på sjukhus för alkoholförgiftning ökat bland både kvinnor och män och i alla åldersgrupper. Alkoholen har betydelse för folkhälsan på fler sätt eftersom alkohol ligger bakom en stor andel av olyckor, skador och våld.
I Sverige dör cirka 3 000 personer årligen till följd av skador, och en tredjedel av dessa dödsfall uppskattas ha ett samband med alkohol. Varje år omkommer cirka 125 alkoholpåverkade personer i trafiken, vilket motsvarar cirka 20 procent av alla dödsolyckor i trafiken. Antalet alkoholpåverkade bilister, cyklisteroch fotgängare som dött i trafiken har dock varit relativt konstant sedan 1997.
Bland både kvinnor och män med alkoholproblem är depression två till tre gånger vanligare än hos andra. Alkoholberoende kan naturligtvis dessutom få sociala konsekvenser som i sin tur påverkar hälsan för den beroende och hans eller hennes omgivning.
 
follkhälsorapport 2009
 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Socialstyrelsen
 

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: