Där tog botgörarna…

… av sig skorna och gick barfota den sista kilometern.

Somliga måste få lida.

Om det inte regnar sot och aska på dem från skyn, sitter de och tjurar och hoppas att de skall förvandlas till mull. De kan aldrig ta lätt på någonting, utan gör allting på svårast möjliga sätt, trots att de vet bättre. De gnäller ofta och ger andra skulden för att de har det besvärligt. Sådana människor blir irriterade till och med på fågelsång.

Det är säkrast att le vänligt när de kommer med sina anklagelser. Det är säkrast att ha skor på sig, när man går på stenläggning, och det är säkrast att välja den ginaste vägen. Det är alldeles för gott om gråt och klagan i världen och tillvaron är full av ånger och dåligt samvete.

När fåglarna sjunger, ska man passa på att iaktta dem. Då upptäcker man att de inte flaxar med vingarna för att straffa sig själva, utan för att flyga. :-) 

Tycker jag synd om mig själv i stället för att flyga?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: