HJÄRNANS BELÖNINGSSYSTEM

Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar exakt på samma sätt vare sig drogen utgörs av alkohol, narkotika, tabletter socker, nikotin, eller till och med handlingar som shopping, risktagande, spel arbete mm.

För att förstå vad det egentligen är som händer behöver vi ta en titt på hur hjärnans olika celler talar med varandra. Jämförelsen med ett telefonsamtal kan hjälpa till att förklara det.

DROGERNA GER VÅR HJÄRNA FALSKA ORDER

När vi talar i telefon förvandlas vårt tal till elektriska signaler, som färdas genom tråden – och sedan förvandlas till tal igen i mottagarens telefon. När hjärnans celler talar till varandra, handlar det om elektriska signaler, som förvandlas till kemiska signaler, för att sedan bli elektriska signaler igen i nästa cells nervända. Detta sker i det som kallas axonen, dvs den punkt där två cellers yttersta nervändar möts. Och det är just här drogerna ger sig in och trasslar till signalerna för oss, genom att störa vår kommunikation och ge vår hjärna falska order.

DOPAMIN – GLÄDJEMOLEKYLEN

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotenin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende – åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det – är dopamin.

Dopamin är kroppens glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av kroppens elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.

När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.

När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte – då är dopaminet inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.

GENVÄG TILL NJUTNINGEN

Exakt samma känlsa kan droger framkalla på kemisk väg. De går direkt in i axonen och höjer dopaminhalten, Hjärnan luras att ge kroppen n belöning som den inte gjort sig förtjänt av.

En del droger stimulerar nervändarna att sända ut extra mycket dopamin. Andra imiterar dopaminet och lurar den mottagande nervändan att tro att den fått ensignal, fast ingen har sänts ut. Åter andra stör återtransporten av signalsubstansen, så att signaleffekten inte klingar ut som den ska. Effekten blir i vilket fall som helst densamma: en övertydlig signal. Det är som att skrika ett meddelande i örat på någon.

EFFEKTER SOM GÖR OSS BEROENDE

Detta får tre effekter som samverkar till att göra oss beroende:

* Minnet av den sköna upplevelsen får oss att ta drogen igen för att få samma belöning.

* Vi kommer efterhand att glömma bort de ”naturliga” sätten att att få belöning, eftersom det är jobbigare och tar längre tid. Det är som att trampa upp en genväg i en skog; ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir den att hitta. Samtidigt växer de gamla stigarna igen när de inte används längre, och till slut ser man dem inte alls.

* Hjärnan anpassar sig till överstimulansen genom att ”skruva ner mottagningen”, så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. – Tillvänjning. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när dopamin inte tillförs på nytt i lika hög grad som tidigare, tolkar de det som en brist på dopamin, och det ger en massa obehagliga sympton. – Abstinens.

DOPAMIN GER ABSTINENS

I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen får för lite dopamin.
Parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen, till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelser, blir därför likartade.

Förutom avhållsamhet från den drog som håller just min hjärna ockuperad är kunskap om ur min kropp fungerar är  av stor vikt samt träning för tanke, känsla och kropp. Tillståndet vi befinner oss i är i högsta grad ett andligt bristtillstånd, där uppgivenhet är ett av de allvarliga symptomen. Det gäller för oss att tillföra andlig energi i många olika former.

Saxat ut BITTEN JONSSON 2001


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 147 andra följare

%d bloggers like this: